måndag 3 augusti 2015

Nämen vad nu? Är hon tillbaks?

Ja det känns så som om jag är tillbaka på riktigt. Det har tagit några år, mycket tårar och kämp men nu är jag här. Gladare och i balans.
 Tyckte jag hade koll på allt och det hade jag nog också jag jonglerade bollarna som en mästare men så blev dem för tunga och många och så föll allt på en gång. När man har tappat så många bollar måste man börja om från början med att bara hålla i en boll sedan kasta den och fånga den. Man måste lära sig att inte lägga till bollar när det går bra och man har flyt utan kanske ta en paus från jonglerandet och bara vara. Det har gått år sedan jag tappade dem, bollarna alltså men jag kommer aldrig glömma och det är en av mina största styrkor i dag. 
Jag har åter kunnat lägga dit en av mina viktigaste bollar, löpningen. Jag är så glad för löpningen, den ger mig lugn, styrka och glädje. I helgen tog jag ett stort steg för mig och sprang milen på min bästa tid på evigheter i ett lopp. Det känns som om jag är på rätt väg och det är det länge sedan jag kände. I dag sitter jag i solstolen, solar benen och lyssnar på vinden i träden. I kväll kör jag back intervaller, jag älskar't!